Så funkar de nya personaloptionerna

Idag fattade riksdagen beslutet om de nya reglerna för personaloptioner i startups. Här sammanfattar vi reglerna och svarar på de viktigaste frågorna.

Vi har tidigare skrivit skrivit om det utredningsförslag som ligger till grund för beslutet. Huvuddragen i förslaget är att ge möjlighet att ställa ut optioner till personalen i unga företag utan att de anställda behöver lägga ut några pengar direkt eller att företaget behöver betala skatt för optionerna. Optionerna beskattas sedan när utnyttjas. Eftersom detta leder till möjligheten att omvandla lön från högbeskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst finns det en rad begränsningar. Reglerna är delvis rätt komplicerade men huvuddragen är:

  • Bolaget får högst ha drivit verksamhet i tio år
  • Omsättningen får vara högst 80 miljoner kronor
  • Antalet anställda får vara högst 49
  • Mindre än 25% av aktierna ägs av staten (direkt eller indirekt)
  • Bolaget är onoterat
  • Bolaget är inte verksamt inom följande områden:
    • rådgivning inom juridik, skattefrågor och redovisning eller revision
    • Bank- eller finansieringsrörelse
    • Försäkringsrörelse
    • Produktion av kol och stål
    • Handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument
    • Uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder

Vad gäller själva optionsprogrammet finns är begränsningarna följande:

  • Värdet på samtliga personaloptioner i bolaget är högst 75 miljoner kronor
  • Värdet på samtliga personaloptioner för en individ är högst 3 miljoner kronor
  • Den som får optionerna måste vara anställd och arbeta i genomsnitt minst 75% under de första tre åren. Snittlönen under denna tid måste vara minst 22 569 kronor per månad (13 inkomstbasbelopp över tre år).

För personerna som får optionerna gäller också att de eller deras närstående inte under något av de två åren innan optionerna tilldelas får ha ägt mer än fem procent av företaget.

Frågor och svar

Fråga 1: Vilken typ av värdepapper är de nya personaloptionerna?

Svar: rent juridiskt handlar det inte alls om värdepapper. Istället är det ett löfte från företaget om att göra en nyemission till en viss i förväg fastställd kurs (oftast kvotvärdet). Skillnaden mot en teckningsoption är att den anställde inte behöver betala någon för optionen, vilket man annars behöver när man ställer ut teckningsoptioner. Detta i sin tur gör att man kan sätta ett strike-price, dvs det pris man betalar för aktien, väldigt lågt, som lägst till aktiens kvotvärde. Kvotvärdet är aktiekapitalet delat med antalet aktier och är oftast mycket lägre än det pris investerare betalar för aktien. Rent teoretiskt hade detta varit möjligt med vanliga teckningsoptioner, men teckningspremien hade blivit väldigt hög.

Teoretiskt sett skulle en framtida bolagsstämma kunna neka att ställa ut aktierna. Därför är det viktigt att reglera att aktieägarna förbinder sig att göra det t ex genom ett aktieägaravtal.

Fråga 2: Vad behöver den anställde betala?

Svar: Ingenting. Visserligen kan man sätta ett pris, som den anställde sedan får dra av, men det finns egentligen ingen poäng med det.

Fråga 3: När sker beskattningen?

Svar: När man säljer aktierna som man erhållit. Dessa beskattas då som inkomst av kapital, dvs 30%, under förutsättning att de inte betraktas som kvalificerade aktier enligt de så kallade “3:12-reglerna” som gäller fåmansbolag. Om aktierna faller under dessa regler kan de ändå bli föremål för inkomstbeskattning.

Fråga 4: Behöver bolaget betala arbetsgivaravgift?

Svar: Nej

Fråga 5: Kan man ge personaloptioner till styrelsemedlemmar?

Svar: för att få den förmånliga beskattningen måste man vara anställd i tre år (se ovan). Så för personer som bara sitter i styrelsen och inte är anställda i bolaget är svaret nej.

Fråga 6: Kan man ge personaloptioner till personer som bor utomlands?

Svar: Beskattningen av dessa personer styrs av skattelagstiftningen i respektive land. Denna nya lag gäller alltså bara personer som är bosatta i Sverige.

Fråga 7: Kan utländska företag ge svenska anställda personaloptioner?

Svar: Ja, om bolaget har “fast driftsställe” i Sverige och hör hemma inom EU, Norge, Schweiz eller Island, eller “i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte”.

Fråga 8: Vad händer om personen slutar inom tre år?

Svar: Lagen är tydlig på att man måste vara anställd i tre år för att den förmånliga beskattningen ska gälla. De flesta bolag kommer därför troligen kräva tre års anställning för att optionerna ska gälla. Annars blir de vanliga personaloptioner, vilket innebär att beskattningsplikten (och skyldigheten att betala sociala avgifter) uppstår när optionerna löses in till aktier. Detta är väldigt oattraktivt.

Fråga 9: Jag vill ha personaloptioner i mitt bolag. Hur gör jag rent praktiskt?

Kontakta Qoorp så skapar vi ett program till dig.

Fråga 10: Vad kostar det låta Qoorp ta fram ett personaloptionsprogram?

Grundpriset är 2999 kronor om ni väljer självbetjäningsalternativet och 6999 kronor om ni låter oss administrera programmet. Mejla till info@qoorp.com eller ring oss på 08-410 246 30.

Fråga 11: Måste man ha sin aktiebok i Qoorp för att kunna skapa optionsprogram i systemet?

Svar: Nej. Det går utmärkt att skapa ett optionsprogram i Qoorps system utan att vara kund innan. Men det blir givetvis enklare, eftersom aktieboken är integrerad i systemet. Och optionsinnehavarna kommer att kunna se sitt innehav i aktieägarportalen.

Fråga 12: Mitt bolag kvalificerar sig inte för de nya optionerna. Vad gör jag då?

Använd de vanliga teckningsoptionerna. Qoorp har marknadens smidigast och billigaste system för att ta fram sådana program.

Fråga 13: Vad händer om bolaget blir uppköpt under treårsperioden?

Om det sker ett uppköp efter ett år så gäller skattefriheten. Om det däremot gått kortare tid gäller den inte. Detta är givetvis synd, eftersom det ger nyanställda ett incitament att fördröja uppköp. Att olika ägare har olika incitament är aldrig bra. Denna regel är troligen tillagd för att man inte ska kunna göra ett optionsprogram alldeles innan ett uppköp.

 

 

Att kalla till bolagsstämma

Inom de närmaste fem månaderna kommer många bolag ha sin ordinarie stämma. Vad man ska tänka på när man kallar till stämman? För att det ska bli så smidigt som möjligt behöver du troligen ändra i bolagsordningen.

Vad ska finnas med i kallelsen?

En ordinarie stämma måste alltid ta upp fastställandet av resultat- och balansräkningen och frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. I praktiken innebär detta att man tar ställning till årsredovisningen, så för att kunna fatta beslut om detta måste årsredovisningen vara klar och underskriven av både styrelsen och revisorn. Om årsredovisningen inte blir klar i tid kan Continue reading “Att kalla till bolagsstämma”

Aktiebolag utan aktiekapital – just say no

Så du vill starta aktiebolag, men vill inte lägga upp 50 000 kronor i aktiekapital? Då kan du starta ett så kallat “SUF-bolag” och bara betala dryga tusenlappen i aktiekapital och ändå få något som i princip funkar som ett svenskt AB. Om du tycker att det låter för bra för att vara sant har du gissat rätt. Continue reading “Aktiebolag utan aktiekapital – just say no”

Därför ska du inte ha aktiebrev – använd en säker aktiebok istället

aktiebrev

Alla aktieägare har rätt att få aktiebrev på de aktier de äger. Men är det en bra idé att ha aktiebrev? Nej. Att ha aktiebrev skapar fler problem än det löser. Med en säker aktiebok får du alla fördelar men slipper nackdelarna. Continue reading “Därför ska du inte ha aktiebrev – använd en säker aktiebok istället”

Vem får skriva under vad i bolaget?

När måssigning_documentte hela styrelsen skriva på dokument, och när får VD göra det själv? Vi reder ut begreppen och föreslår några enkla regler. Continue reading “Vem får skriva under vad i bolaget?”

Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?

Det flesta bolag har alldeles för få aktier när de bildas. Det kostar inget ha många aktier redan från början och det gör det mycket lättare när man ska ta in pengar senare. Vi förklarar hur du bör göra. Continue reading “Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?”

Optionsutredningens urvattnade förslag

IThird-party_option_keygår var sista dagen att lämna synpunkter på regeringens förslag till beskattning av incitamentsprogram. Utredningen föreslår en del förbättringar, men eftersom man inte tar upp frågan om fåmansbolag riskerar förslagen att bli verkningslösa. I värsta fall blir det till och med en försämring. Continue reading “Optionsutredningens urvattnade förslag”

Pre-money och post-money-värdering, kvotvärde och aktiekapital

Ett begrepp man ofta använder när man pratar om värdering av startups är pre-money och post-money. Det refererar alltid till en viss nyemission och värderingen pre-money är värdering av bolaget innan pengarna skjuts till, men till den värdering som kommer att användas i emissionen, medan post-money är värderingen efter att pengarna förts till. Exempel:

Låt oss anta ett nybildat bolag med 500 aktier och ett aktiekapital på 50 000 kronor. Priset som de som stiftar bolaget Continue reading “Pre-money och post-money-värdering, kvotvärde och aktiekapital”

E-elektroniska signaturer för årsredovisningar kommer – om flera år

arsred-frilagd3

Vi skrev tidigare om att Bolagsverket, trots att aktiebolagslagen kräver det, inte accepterar elektroniska signaturer. Ett näraliggande område är årsredovisningar, där årsredovisningslagen talar om att elektroniska signaturer är tillåtna, men där Bolagsverket vägrar att ta emot e-signerade årsredovisningar. Att skicka runt årsredovisningen i pappersform kan i värsta fall ta upp emot en månad Continue reading “E-elektroniska signaturer för årsredovisningar kommer – om flera år”

När får man underteckna ett protokoll från ett styrelsemöte eller en bolagsstämma elektroniskt?

bolagsverket_no_bankid

Att få in underskrifter på styrelseprotokoll och bolagsstämmoprotokoll kan vara väldigt tidskrävande, speciellt om personerna som ska skriva under befinner sig på olika platser. Många undrar om man istället kan skriva under protokoll elektroniskt. Kan man det? Ja, men bara ibland.

Enligt Aktiebolagslagen (1 kap. 13 §) får Continue reading “När får man underteckna ett protokoll från ett styrelsemöte eller en bolagsstämma elektroniskt?”