Den missförstådda verksamhetsbeskrivningen

Ett av de vanligaste skälen till att registreringen av ett nytt aktiebolag drar ut på tiden är att man får nedslag namnet på bolaget. Ofta hänger det ihop med att man gjort fel med bolagets verksamhetsbeskrivning eftersom man inte förstår vad syftet med den är.

När man registrerar ett bolagsnamn får man ett skydd mot att andra startar bolag med snarlika namn. Det är till för att minska risken för förväxling. Men skyddet gäller bara inom det område som omfattas av verksamhetsbeskrivningen. Ta t ex Ericsson AB.

Det finns hundratals bolag med ”Ericsson” i namnet som inte tillhör Ericsson-koncernen. Men knappast något av dessa sysslar med ”telekommunikation och radioteknik”, eftersom det är dessa områden som Ericsson fått skydd för genom sin verksamhetsbeskrivning. Notera att Ericsson försökt bredda det områden som täcks av skyddet genom att lägga till diverse kringverksamheter.

Varumärket

Man kan se verksamhetsbeskrivningen som motsvarigheten till varumärkesklasser när det gäller varumärkesregistreringar. Det är alltså som om varje bolag fick hitta på sin egen varumärkesklass. Därför är det väldigt arbetskrävande för Bolagsverket att granska ett nytt namn, eftersom man dels måste hitta alla bolag som har namn som kan förväxlas med det namn man föreslår, men alltså också måste läsa igenom alla dessa bolags verksamhetsbeskrivningar för att se om det finns en eventuell krock. Inte undra på att den största arbetsgruppen på Bolagsverket är de som granskar namn. Man kan också fråga sig varför man inte bara använt klassificeringen från varumärkessystemet och tvingat bolag att välja mellan de fördefinierade klasserna, eftersom de flesta bolag som når en viss storlek ändå kommer att vilja registrera sitt namn som varumärke.

En vanlig missuppfattning är att bolaget inte får syssla med saker som inte står i verksamhetsbeskrivningen. Det stämmer inte. Sysslar man med något som inte står i verksamhetsbeskrivningen har man bara inte namnskydd för det.

Det innebär t ex att man inte behöver skriva ”förvaltning av fastigheter” i verksamhetsbeskrivningen, bara för att bolaget äger sina egna lokaler, eller ”förvaltning av värdepapper” bara för att kunna investera i aktier.

Förvaltning av värdepapper

Men många bolag har beskrivningar av typen ”bedriva konsultverksamhet inom X, samt äga och förvalta fastigheter och värdepapper” trots att de egentligen bara menar att de vill kunna placera sina vinstmedel i fastigheter eller aktier, inte att de vill göra bolaget till ett fastighets- eller investmentbolag. Det gör det svårare för Bolagsverket att bedöma namnet, eftersom det då måste jämföras både med alla konsultbolag inom område X samt med alla fastighetsbolag och investmentbolag, trots att det troligen bara är konsultrörelsen som man vill namnskydda.

Du som entreprenör kan göra registreringen lättare för dig själv genom att tänk på detta när du skriver din verksamhetsbeskrivning. Den ska vara så kort som möjligt men samtidigt fånga inom vilka verksamhetsområden du vill ha ditt namn skyddat. Tänk på att:

  1. Beskriv översiktligt vad bolaget ska göra, och använd lagom mycket detaljer. Det räcker t ex inte att skriva ”konsultverksamhet”, eftersom det kan vara i princip vad som helst. Skriv ”konsultverksamhet inom IT” eller ”inom heminredning”.
  2. Undvik för mycket ovidkommande detaljer. Titta på följande exempel:
    Det räcker med att konstatera att man ska hålla på med livsmedel. Exakt vad de är baserade på och vilka länder de ska exporteras till är onödigt (eller till och med dumt – företaget ovan skulle knappast vara nöjt med att en konkurrent som tillverkade liknande produkter riktade mot den afrikanska marknaden skulle få ha ett snarlikt namn).
  3. Kom ihåg att ditt domännamn på internet troligen är väsentligt mer viktigt än det formella namnet på bolaget.
  4. Om namnet är viktigt för dig, överväg att registrera det som varumärke. En varumärkesregistrering för hela EU kostar bara €850 och är, trots vad varumärkeskonsulterna kommer försöka få dig att tro, relativt enkel att genomföra själv. Även en registrering i USA kan vara relevant, men tänk då på att i USA måste man ha gjort affärer (dvs sålt till en amerikansk kund) för att kunna få igenom sitt varumärke.

Vilket pris ska de anställda betala för personaloptioner?

En vanlig fråga som dyker upp när man pratar personaloptioner är vad den anställda ska betala för aktien när man får möjlighet att köpa den (själva optionen är alltid gratis). Den nya lagen om personaloptioner är väldigt generös och gör det möjligt att sätta priset till kvotvärdet, som ofta är väldigt lågt (t ex 1 öre per aktie, om man följer Qoorps råd om hur många aktier ett aktiebolag ska ha). Detta gör att de anställda i princip får aktien gratis när tilldelningen sker tre till tio år från det att man ställt ut optionerna.

Men man kan också invända att det är orimligt att den anställde i praktiken får aktierna gratis. Optionerna borde ju fungera som en sporre att höja bolagets värde. Det logiska borde alltså vara att Fortsätt läsa ”Vilket pris ska de anställda betala för personaloptioner?”

Nyemission med utländska investerare

Allt fler bolag tar in pengar från utländska investerare. Det gör att man får betydligt fler möjliga investerare, men det finns också problem man måste hantera. I värsta fall kommer inte pengarna fram eller så kan nyemissionen inte registreras. Här är några åtta saker att tänka på för att göra investeringen från utlandet framgångsrik: Fortsätt läsa ”Nyemission med utländska investerare”

Trots DIs artikel: personaloptionerna finns kvar

Dagens utgåva av DI Digital har i två artiklar om Skatteverkets besked angående personaloptioner, där de bland annat skriver att Skatteverket ”sätter stopp” för personaloptioner. Vi håller med om Skatteverkets beslut är olyckligt och knappast i linje med vad lagstiftarna ville åstadkomma. Men att som DI skriver påstå att Skatteverket helt underkänner personaloptioner stämmer inte. Det Skatteverket gjort är att ta ställning till om man kan göra personaloptioner i form av teckningsoptioner och återigen kommit fram till att det inte går. Men det är inget nytt – samma besked gav Skatteverket redan i våras, vilket vi skrev om då.

Vad betyder detta för dig som entreprenör? Bara att du måste utforma personaloptionerna som avtal istället för genom teckningsoptioner. Hör av dig till oss på info@qoorp.com eller ring på 08-410 246 30 så berättar vi hur det går till.

Skatteverket snabbutredning om reglerna för personaloptioner – definitivt nej till teckningsoptioner

Som vi skrivit om i en rad tidigare inlägg (”Skatteverket stoppar …” och ”Problemen med personaloptioner”) finns det stora oklarheter med de nya personaloptionerna, vilket gör det svårt att veta hur de ska ställas ut.

I maj konstaterade Skatteverket officiellt attDet framgår inte klart av lagtexten om värdepappersregeln eller personaloptionsregeln ska tillämpas vid tecknande av aktier och andelar” och tillsatte snabbutredning för att klargöra frågan. Denna är nu klart och Skatteverkets rättslige expert Hans Eriksson säger till Breakit att ”Lagstiftningen är väldigt tydlig här. En teckningsoption ska betraktas som ett värdepapper och då ska det beskattas som ett värdepapper. Således faller den inte in under lagstiftningen för kvalificerad personaloption och ska inte beskattas som en sådan.

Vad innebär detta för dig som entreprenör? Kvalificerade personaloptioner kan inte ställas ut i form av teckningsoptioner, utan måste göras i form av avtal. Vi hjälper gärna till att utforma detta. Kontakta oss på info@qoorp.com eller ring på 08-410 246 30.

 

Skatteverket sätter stopp för personaloptioner baserade på teckningsoptioner

Har ditt företag givit dig personaloptioner. Grattis! Har de gjort det i form av teckningsoptioner? Då riskerar du en rejäl skattesmäll.

Vi har skrivit flera inlägg om det nya förslaget till personaloptioner och varför det är oklart hur man ska göra för att utfärda dessa: som teckningsoptioner eller i form av avtal om framtida nyemissioner. Trots att det alltså inte varit klart om det gått att göra det i form av teckningsoptioner finns de flera aktörer på den svenska marknaden som givit ut personaloptioner på detta sätt.

Den myndighet som främst ska svara på frågan är Skatteverket och hittills har de duckat. Nu har vi emellertid, efter flera påstötningar fått Skatteverket att yttra sig och svaret är enkelt: Fortsätt läsa ”Skatteverket sätter stopp för personaloptioner baserade på teckningsoptioner”

Revisor i aktiebolag – så gör du slut

Hur gör man för att sluta ha revisor i ett aktiebolag om man vill dra ned på kostnaderna? Då är det viktigt att göra rätt, annars kan man råka ut för att behålla revisorn ett år längre än man tänkt sig. Vi reder ut detaljerna.

Först och främst ska det sägas att det alltid är en varningssignal när Fortsätt läsa ”Revisor i aktiebolag – så gör du slut”

När bör du har revisor?

En fråga många ställer sig när de startar bolag är om de ska ha revisor. För de flesta bolag är svaret nej, åtminstone i början. Kravet på revisor inträder när man två år i rad haft två av tre av följande:

  • fler än  3 anställda (i medeltal)
  • mer än  1,5 miljoner kronor i balansomslutning
  • mer än  3 miljoner kronor i nettoomsättning

För ett nybildat bolag är det alltså först det tredje verksamhetsåret som kravet på revisor kan inträda på grund av storlek. Men det finns även andra fall där ett bolag måste ha revisor, t ex om Fortsätt läsa ”När bör du har revisor?”

Problemen med personaloptioner (del 4 av 4) – vesting de första tre åren

Detta är del 4 av 4 i serien om problemen med personaloptioner. Del 1 och del 2 handlar om hur man rent praktiskt ska ge ut personaloptioner och varför detta just nu är oklart. Del 3 handlar om hur man gör när man att säljer sitt bolaget. Men det finns andra problem som är värda att tänka på. Här tar vi upp hur du hanterar vesting under de tre första åren.

Hur får man vesting under de första tre åren?

Lagstiftarna tänkte nog att personaloptionerna skulle kunna ge en liten belöning, kanske några hundra tusen kronor, om bolaget gick bra. Men vad händer om man vill göra ett mycket mer aggressivt optionsprogram? Tänk t ex att man tar in en extern VD, som inte var med och grundade bolaget Fortsätt läsa ”Problemen med personaloptioner (del 4 av 4) – vesting de första tre åren”

Problemen med personaloptioner (del 3 av 4) – så ska du sälja ditt bolag

Detta är del 3 av 4 av blogginlägget om problemet med personaloptioner. Del 1 och del 2 handlar om hur man rent praktiskt ska ge ut personaloptioner och varför detta just nu är oklart. Men det finns andra problem som är värda att tänka på. Här tar vi upp hur du ska göra när du säljer ditt bolag.

Se upp med hur du säljer ditt bolag

De nya personaloptionerna kräver att den anställde är kvar i bolaget under minst tre år innan hen kan få lösa in optionerna till aktier. Men vad händer om bolaget får ett erbjudande om att bli uppköpt? Om treårsregeln även gällde då, så skapas en olycklig situation, eftersom Fortsätt läsa ”Problemen med personaloptioner (del 3 av 4) – så ska du sälja ditt bolag”