Frågor och svar (FAQ)

Frågor och svar (FAQ)

  • Vi har nyligen genomfört en nyemission, men det går inte att lägga in den i Qoorp

Svar: Qoorp utgår från data hos Bolagsverket och dessa blir först tillgängliga för oss när registreringen är klar. Därför måste man än så länge vänta med att lägga in nyemissionen tills den är färdigregistrerad hos Bolagsverket. Vi jobbar på att göra det möjligt att lägga in en pågående nyemission.

  • När jag loggar in kan jag inte se mitt bolag

Svar: Qoorp hämtar data från Bolagsverket om vilka som är bolagsmän, dvs sitter i styrelsen eller är VD eller vice VD i bolaget. Om du t ex är ägare men inte bolagsman kommer du inte se bolaget automatiskt. Be någon av bolagsmännen att bjuda in dig som användare i Qoorp.

  • Jag får upp två olika organisationsnummer när jag söker på ett företagsnamn. Vad beror det på?

Svar: När företag slagits ihop genom fusion pekar det gamla organisationsnumret på samma namn som det nya. Ett exempel är Innovationsbron AB (org nr 556764-9347), som var ett statligt företag som investerade i startups. År 2013 slogs det ihop med Almi Invest AB (556667-8412). Om man söker på “Almi Invest AB” i Qoorp får man upp två svar som både har samma namn, men olika organisationsnummer, dvs dels det gamla Innovationsbron och Almi Invest AB. Om man haft Innovationsbron som investerare måste man kunna mata detta, även om bolaget senare upphört. Det hade varit önskvärt att kunna visa det gamla namnet, men tyvärr erbjuder Bolagsverket inte möjlighet att slå upp tidigare namn på företag.

  • Mitt bolag har gjort två nyemissioner, en 2017-03-13 och en 2017-03-20. Men när jag ska lägga upp den kommer 2017-03-20 före 2017-03-13; det borde vara tvärtom.

Vi sorterar nyemissioner efter diarienummer, där ett tidigare diarienummer alltid ska vara mindre än ett senare. Troligen har ni skickat in papprena om nyemissionerna samtidigt och Bolagsverket har då av misstag givit den senare nyemissionen ett lägre diarienummer. Normalt brukar detta dock inte påverka funktionaliteten. Senare kommer de sorteras i rätt ordning. Däremot kan det bli problem med aktienumreringen. Hör av er om ni får problem med detta, så hittar vi en lösning.

Vän av ordning kanske undrar varför vi inte bara sorterar dem per datum. Det finns två problem: det ena är att det inte för alla händelser finns ett beslutsdatum, utan bara ett registreringsdatum. Men att sortera alla händelser efter beslutsdatum kommer att bli mer fel, eftersom en nyemission kan registreras upp till ett halvår efter att den ägt rum (och i speciella fall ännu senare). Det är alltså fullt möjligt att genomföra en emission i januari men att vänta med inskicket, sedan en i februari och skicka in den direkt för att sedan skicka in januariemissionen i mars. Visserligen kommer ni troligen att få reda ut detta inför Bolagsverket, eftersom det kan bli fel med antalet aktier, t ex, men det finns ändå sådana fall. Det andra problemet med att sortera på datum är att flera händelser av samma slag faktiskt kan inträffa samma dag. I sådana fall är diarienumret det enda säkra sättet att identifiera i vilken ordning de skett.

  • Jag försöker slå upp en investerare som jag är helt säker på finns, men jag får ingen träff. Vad beror det på?
    Svar: Det mest troliga är att bolaget bytt namn. Då kan man inte längre söka på det gamla namnet. Det kan också vara så att det namnet du har är en bifirma. För tillfället går det inte att söka på bifirma i Qoorp. Om det gäller en person kan det vara så att personen ifråga har skyddad identitet och att vi därför inte får fram data. I så fall: lägg in personen som utländsk person, men med adress i Sverige.
  • Mitt bolag har gjort en split 200:1 (att varje gammal aktie blir 200 nya), från 500 till 100 000 aktier, men systemet räknar fel och säger att det ska bli 100 047 nya aktier. Vad beror det på och vad ska jag göra?
    Svar: Data vi får från Bolagsverket är fel på något sätt. Det mest troliga är att det blir ett avrundningsfel i och med att Bolagsverkets datorsystem lagrar data med för få värdesiffror. Avrundningsfelet gör sedan att våra beräkningar blir fel. Att Bolagsverket lagrar data med för låg precision kan vi tyvärr inte göra något åt, men lösningen är att undvika att ha ett kvotvärde (aktiekapital per aktie) med för många decimaler. Detta kan t ex uppstå om man väljer en olämplig aktieuppdelning. Om man t ex gör en split 3:1 (tre nya aktier för varje gammal) i ett bolag med ett kvotvärde på 1 krona kommer kvotvärdet att bli förkortat till 0,333333 kr vilket inte är helt korrekt. Lösningen här är att tänka efter innan och inte välja dåliga uppdelningsfaktorer.

Felet kan också uppstå om Bolagsverket matat in data fel, eller att man skrivit fel på blanketten. Lösningen i det fallet är att få Bolagsverket att rätta inmatningsfelet. Kontakta oss så hjälper vi gärna till med det.