Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?

Det flesta bolag har alldeles för få aktier när de bildas. Det kostar inget ha många aktier redan från början och det gör det mycket lättare när man ska ta in pengar senare. Vi förklarar hur du bör göra.

En fråga vi ofta får är hur många aktier man bör ha när man bildar aktiebolag. Om man köper ett lagerbolag brukar antalet vara ganska lågt, ofta 500 eller 1000. Är det bra?

Det beror på vad bolaget ska användas för. Är det ett privat holdingbolag, med endast en, eller ett fåtal ägare, och där ägarbilden inte kommer att ändras spelar det i princip ingen roll. Men så fort man har ett flertal ägare, eller planerar att ta in extern kapital blir frågan viktig.

Problem ett: hur delar man upp ägandet?

Säg att ni är tre delägare, A, B och C, och att bolaget har 500 aktier. Eftersom 500 inte är jämnt delbart med tre måste en av ägarna få en aktie mindre, t ex så här:

  • A: 167 aktier
  • B: 167 aktier
  • C: 166 aktier

Tänk er vidare att bolaget anställer en person D, som får köpa var sin aktie av A, B och D. Ägandet ser nu ut så här:

  • A: 166 aktier
  • B: 166 aktier
  • C: 165 aktier
  • D: 3 aktier

Vissa beslut i bolaget, t ex ändring av bolagordningen och fusion med andra bolag, måste tas med kvalificerad, dvs minst 2/3 majoritet. I fallet ovan har A och B tillsammans kvalificerad majoritet, men C kan aldrig få det med bara en av A eller B. C får alltså väsentligt mindre makt, trots att avsikten från början troligen var att alla tre grundare skulle vara likställda.

Man skulle kunna lösa detta genom att från början ha 501 aktier, eftersom 501 är delbart med 3. Då är det viktigt att man också ökar aktiekapitalet med 100 kronor till 50 100 kr. Annars, om man har 501 aktier och ett aktiekapital på 50 000 kommer kvotvärdet att bli 50 000 / 500 = 99,8003992015968, dvs det kommer att innehålla 13 decimaler. Problemet är att Bolagsverkets IT-system bara kan hantera upp till sex decimaler. Detta innebär att bolaget varje gång man gör en emission i framtiden kommer att få ett litet avrundningsfel, vilket kommer att leda till att man varje gång behöver förklara problemet för Bolagsverket.

Problem två: bolaget tar in personal som ska ha delägande

Säg att bolaget anställer två personer, som erbjuds att köpa 2,5 % var av bolaget. Problemet är att 2,5% av 500 är 12,5. Teoretiskt sett kan en och samma aktie delägas av flera personer, men det är väldigt opraktiskt att hantera. Det är alltså bättre att ha ett betydligt större antal aktier. Det finns också en psykologisk aspekt: det känns mer att få ett erbjudande om 12 500 aktier än 12,5 aktie, även om ägarandelen är densamma.

Problem tre: bolaget tar in extern kapital

Först lite terminologi: pre-money och post-money-värdering. Pre-money-värderingen är det totala värdet på bolaget man får om man multiplicerar priset per aktie i emissionen med antalet aktier innan; post-money-värderingen priset per aktie gånger antalet aktier efter emissionen. Mer om det finns i detta inlägg.

När svenska startups tar in externt kapital första gången brukar värderingen hamna i spannet mellan några miljoner till något tiotal miljoner pre-money. Med 500 aktier innebär det att varje aktie kostar ungefär mellan 10 000 och 100 000 kronor. Det är kanske inte ett problem i början. Men går bolaget bra blir det snart besvärligt. Låt oss ta betalföretaget iZettle som exempel. När det bildades hade de 1000 aktier, och vid första finanseringsrundan tog de in 18,5 miljoner kronor till en värdering på 40 miljoner kronor. Dvs varje aktie kostade 40 000 kr. Men sedan steg värderingen snabbt, och vid deras senaste nyemission 2015 tog de in 565 miljoner kronor till en pre-money-värdering på 3,5 miljard kronor. Om man behållit det gamla antalet aktier hade varje aktie då kostat 855 490 kronor, vilket börjar bli ohanterligt stort. Det skulle också göra det svårt att ge ut optioner till bolagets anställda – en enda option skulle motsvara ett ägande på 0,02 procent. Om alla anställda 2015 skulle fått en enda option var skulle det motsvara 3,5% av bolaget, och då skulle man inte kunna göra någon differentiering alls mellan olika anställda.

Lösningen på detta är att göra en uppdelning av aktierna, eller en “split”. En split innebär att man ändrar antalet aktier så att en gammal aktier blir ett antal nya aktier. Om man t ex gör en split så att varje gammal aktie blir 1000 nya säger man att man gör en split “tusen till ett”, eller (1000:1). Det är precis vad iZettle gjorde efter sin första emission. Det går naturligtvis bra, men det blir svårare att följa aktiens utveckling. Man måste hela tiden räkna om aktiepriset baklänges och ta hänsyn till splittarna. Och när man ska redovisa försäljningsvinst när man i framtiden säljer sina aktier blir beräkningen krångligare, i och med att man måste ta hänsyn till att det pris man betalade per aktie måste räknas om. Speciellt besvärligt blir detta om man gör flera splittar. Gör man fel kan man få skattetillägg.

Lösningen på detta problem är väldigt enkel: redan när bolaget bildas ska det ha så många aktier som möjligt. För ett vanligt aktiebolag med ett aktiekapital på 50 000 kronor innebär det att man har ett kvotvärde på 1 öre, vilket ger 5 000 000 aktier. Det är det mesta man kan få när man bildar ett bolag genom den elektroniska tjänsten verksamt.se (om man bildar bolag genom att skicka in en pappersblankett kan man teoretiskt sett få 50 miljarder aktier i ett 50 000-kronorsbolag, men nyttan av att ha så många aktier är begränsad). Hade iZettle följt detta råd hade de idag haft en pris per aktie vid senaste emissionen på 85,5 kr, vilket skulle vara helt rimligt även vid en börsintroduktion. Nu ligger priset istället på 855,49 kr, och det är sannolikt att de kommer att genomföra en split till i fall ägarna väljer att börsnotera bolaget.

Vad gör man om man redan har bildat bolaget med för få aktier? Gör en split och ta i ordentligt från början. Många bolag väljer att göra en första split som känns “lagom”, vilket innebär att den är för liten, vilket gör att man efter ett tag får göra en till. Gå istället direkt till ett kvotvärde på 1 öre.

Finns det någon nackdel med att ha så många aktier? Nej. Den enda invändningen mot detta är av karaktären “så brukar man inte göra”. Några rationella skäl för att alltid skapa bolag med maximalt antal aktier finns inte.

Author: Niklas Rudemo

Niklas är grundare och VD för Qoorp. Han har tidigare jobbat som VD, ekonomichef och styrelseledamot i flera startups, bland andra Virtutech, Gavagai, Biosync och Percepio.

3 thoughts on “Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?”

  1. Mycket bättre med 5 öre än 1 öre då det medger, nedskrivning av kvotvärdet eller återbetalning av aktiekapital. Om aktierna är öppna för handel riskerar man att få hantera många aktieägare som äger aktier för några ören, vilket skapar extra administration till litet värde. Vidare är det enklare med split än omvänd split.

    1. Hej Jan!

      Det går fortfarande att skriva ned aktiekapitalet även när kvotvärdet är ett öre. Begränsningen till ett öre är när man skapar stiftar bolaget i Verksamt.se. Däremot går det bra att ha ett lägre kvotvärde när man t ex gör nedskrivning av aktiekapitalet (eller om man stiftar bolaget genom att skicka in papperblanketter). Det minsta begränsas ytterst av det antal decimaler som Bolagsverkets datasystem hanterar. Det är sex decimaler och minsta kvotvärdet blir alltså 0,000001 krona, eller en tiotusendels öre.

      Mvh Niklas

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *