Aktiebolag utan aktiekapital – just say no

Så du vill starta aktiebolag, men vill inte lägga upp 50 000 kronor i aktiekapital? Då kan du starta ett så kallat ”SUF-bolag” och bara betala dryga tusenlappen i aktiekapital och ändå få något som i princip funkar som ett svenskt AB. Om du tycker att det låter för bra för att vara sant har du gissat rätt.

Att man behöver lägga ut 50 000 kronor för att starta ett aktiebolag kan vara ett hinder, speciellt om man startar en verksamhet där man faktiskt inte behöver ett så stort kapital, t ex om man jobbar som konsult. Ett sätt att uppnå fördelarna med att ha ett aktiebolag är att starta ett så kallat SUF-bolag. Det innebär att man startar ett (oftast) brittiskt aktiebolag, som bara kräver en registreringsavgift på 100 GBP, dvs strax över tusen kronor. Sedan registrerar man en svensk filial till detta bolag och den svenska filialen fungerar i stort sett som ett svenskt aktiebolag. Det låter som en bra idé. Tyvärr är det knappast det.

Visserligen slipper man att lägga ut 50 000 kronor i aktiekapital. Men till skillnad från ett svenskt aktiebolag kostar det brittiska bolaget pengar varje år. Om du missköter rapporteringen till Companies House, den brittiska motsvarigheten till Bolagsverket, kan du få böter på upp till 5000 GBP, dvs nästan 60 000 kr. Det innebär att du bör anlita en extern konsult för att hjälpa dig med bokföringen och registreringar. Men eftersom SUF-bolag är ganska ovanliga och de flesta svenska redovisningskonsulter inte har erfarenheter av dem kommer du i praktiken att vara hänvisad till att anlita den firma som hjälpte dig att sätta upp bolaget. Du är med andra ord fast som kund och har en väldigt svag förhandlingsposition om du är missnöjd med priset eller servicen. Jämför detta med situationen med ett svenskt aktiebolag, där utvecklingen går mot mer automatiserade och billigare tjänster. Redan idag erbjuder t ex Bokio ett bokföringsprogram för aktiebolag som är gratis i grundversionen och flera andra bolag jobbar också på automatiserade bokföringstjänster. Redan efter cirka fem år kommer du troligen att ha betalat mer i extraavgifter för ditt SUF än de 50 000 kronorna i aktiekapital, som ju dessutom inte är en kostnad. 

Sedan finns alltid en osäkerhet kring juridiska frågor och detta har bara blivit värre med tiden. Att det överhuvudtaget går att registrera ett SUF är en följd av EU-lagstiftningen, som tillåter fri rörlighet för företag inom EU. Men det innebär också att det finns tre uppsättningar lagar som styr ditt SUF: svensk, brittisk samt EU-lagstiftning. Speciellt med tanke på Brexit gör det att det finns en lång rad osäkerheter och det är inte ens säkert att upplägget kommer att fungera långsiktigt om Storbritannien lämnar EU.

Så vad ska man göra? Om du vill komma igång som entreprenör men inte har råd med ett aktiebolag och vill slippa pappersarbetet med egen firma finns det en rad bolag som erbjuder fakturering som tjänst, t ex Bolagskraft, Cool Company, Frilansfinans och Red Flag. Om det är viktigt för dig att ha en självständig juridisk person får du dock bita i det sura äpplet och lägga ut 50 000 kronor.

Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?

Det flesta bolag har alldeles för få aktier när de bildas. Det kostar inget ha många aktier redan från början och det gör det mycket lättare när man ska ta in pengar senare. Vi förklarar hur du bör göra. Fortsätt läsa ”Hur många aktier bör man ha när man bildar aktiebolag?”

Pre-money och post-money-värdering, kvotvärde och aktiekapital

Ett begrepp man ofta använder när man pratar om värdering av startups är pre-money och post-money. Det refererar alltid till en viss nyemission och värderingen pre-money är värdering av bolaget innan pengarna skjuts till, men till den värdering som kommer att användas i emissionen, medan post-money är värderingen efter att pengarna förts till. Exempel:

Låt oss anta ett nybildat bolag med 500 aktier och ett aktiekapital på 50 000 kronor. Priset som de som stiftar bolaget Fortsätt läsa ”Pre-money och post-money-värdering, kvotvärde och aktiekapital”

När får man underteckna ett protokoll från ett styrelsemöte eller en bolagsstämma elektroniskt?

bolagsverket_no_bankid

Att få in underskrifter på styrelseprotokoll och bolagsstämmoprotokoll kan vara väldigt tidskrävande, speciellt om personerna som ska skriva under befinner sig på olika platser. Många undrar om man istället kan skriva under protokoll elektroniskt. Kan man det? Ja, men bara ibland.

Enligt Aktiebolagslagen (1 kap. 13 §) får Fortsätt läsa ”När får man underteckna ett protokoll från ett styrelsemöte eller en bolagsstämma elektroniskt?”